Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Långdragna symtom vid covid-19

Ungefär en av tjugo personer drabbas av långdragna covid-19-symtom, men vilka är de?

longcovid

Uppdaterad version 2021-04-15

Den 29 april anordnas ett webinar om långdragna symtom vid covid-19. Läs mer om detta här.

Tillsammans med våra kollegor på King’s College London och Massachusetts General Hospital i Boston har vi studerat personer med långdragna covid-19 symtom. I en studie som analyserat data från deltagare med bekräftad covid-19-infektion i COVID Symptom Study i Storbritannien, Sverige och USA undersöktes hur många och vem som löper störst risk att drabbas av långtidscovid.

I pandemins början trodde man att covid-19 för de allra flesta som insjuknande var en kort och relativt lindrig sjukdom, som normalt sett pågick i mindre än två veckor. En stor del av forskningen fokuserade på den andel patienter som blev allvarligt eller dödligt sjuka. Under de senaste månaderna har dock fokus ökat på personer med så kallad långtidscovid, vars symtom inte varit tillräckligt allvarliga för att leda till sjukhusinläggning men som trots detta upplevt ihållande symtom i flera veckor eller till och med månader.

Dessa långdragna symtom är frustrerande och försvagande för den som drabbas och kan även ha en betydande negativ effekt på samhället i övrigt. Det har dock hittills inte varit helt klart hur stor andel av covidsjuka som drabbas av långtidscovid eller vem som löper störst risk för att drabbas.

Den senaste analysen av data från tusentals användare av appen COVID Symptom Study i Storbritannien, USA och Sverige, som publicerats i Nature Medicine den 10 mars 2021  visar att ungefär en av sju får symtom i mer än fyra veckor och en av 20 deltagare med bekräftad covid-19 får symtom som håller i sig i mer än åtta veckor.

Forskargruppen har också funnit att ju fler olika symtom en person upplever under den första sjukdomsveckan, desto mer troligt är det att hen utvecklar långtidscovid.

Hur många drabbas av långtidscovid?

Studien, som letts av Dr Claire Steves och professor Tim Spector vid King’s College London, fokuserade på de 4 182 deltagare i COVID Symptom Study (i Storbritannien, Sverige och USA) som rapporterat sin hälsa regelbundet både före och efter ett positivt test för pågående infektion. Forskarna studerade just dessa personer för att vara säkra på att deltagaren definitivt hade sjukdomen och inte bara liknande symtom.

På det stora hela såg teamet att även om de flesta personerna med bekräftad covid-19 i genomsnitt (mediantid) rapporterade symtom elva dagar, så hade ungefär 1 av 7 (13,3 %, 558 deltagare) symtom som bestod i minst fyra veckor, ungefär 1 av 20 (4,5 %, 189 deltagare) var fortfarande sjuka efter åtta veckor och 1 av 50 (2,3 %, 95 användare) drabbades längre än tolv veckor. Siffrorna skilde sig inte åt mellan de tre deltagarländerna i studien.

Vem löper störst risk att drabbas av långtidscovid?

Forskarna upptäckte att äldre personer löper större risk att drabbas av symptom i mer än fyra veckor jämfört med yngre personer, även om det förekommer i alla åldrar. Runt tio procent av deltagarna i åldern 18-49 år som blir sjuka i covid-19 får symtom i mer än fyra veckor och denna siffra stiger till 22 procent för personer över 70 år. Kroppsvikt verkar också spela roll, där personer som utvecklar långtidscovid har ett något högre genomsnitts-BMI än personer med korttidscovid.

Även om män löper större risk att läggas in på sjukhus med covid-19 så verkar kvinnor ha en något högre risk för att drabbas av symtom i fyra veckor eller mer jämfört med män (14,5 % jämfört med 9,5 %), men endast i de yngre åldersgrupperna.

Forskarna upptäckte också att personer med astma löpte större risk att utveckla långtidscovid, men de fann inga tydliga länkar till några andra underliggande sjukdomar.

En viktig upptäckt är också att ju fler symtom en person hade den första veckan, desto mer troligt var det att hen utvecklade långtidscovid.  

Vilka symtom dröjer sig kvar?

De vanligaste symtomen var trötthet och huvudvärk. Symtomen på långtidscovid kunde delas in i två bredare grupper. Den ena gruppen domineras av respiratoriska symtom, t.ex. hosta och andfåddhet, samt svår trötthet och huvudvärk. Den andra gruppen hade symtom från andra delar av kroppen som hjärnan, magtarmkanalen och hjärtat. 

Personer med långtidscovid rapporterade även hjärtsymtom som hjärtklappning eller ökad hjärtfrekvens, samt domningar eller stickningar och koncentrationsproblem. Det var mer troligt att personer som upplevde en mängd olika symtom i många olika kroppsdelar behövde söka sjukhusvård.

Det var också två gånger vanligare att personer med långtidscovid rapporterade att deras symtom hade kommit tillbaka igen efter att de tillfrisknat (återfall) jämfört med personer med korttidscovid (16 % jmfr. 8,4 %).

Att förutsäga vem som får långtidscovid

Genom att sammanställa alla data kunde forskarna bygga en modell för att förutse sannolikheten för att utveckla långtidscovid baserat på ålder, kön, BMI och antalet och kombinationen av symtom som upplevdes under de första sjukdomsveckorna. 

Statistiska tester visade att denna modell kunde identifiera mer än två tredjedelar (69 procent) av personer som fick långtidscovid (sensitivitet), och 73 procent av de som inte fick långdragna symtom (specificitet). Teamet testade sedan modellen gentemot ett oberoende dataset bestående av 2 475 personer som rapporterade ett positivt antikroppstest för coronavirus med en bred mängd symtom och kunde fastställa att modellen gav liknande resultat.

Denna enkla modell tyder på att det borde vara möjligt att med hjälp av symtominformation ge en föraning om vilka som löper störst risk att utveckla långtidscovid, för att hjälpa till att rikta in tidig behandling och forskning.

Problemets omfång

Dr Maria Gomez vid LU, som är medförfattare till artikeln säger

- Det är tack vare våra studiedeltagare som vi har kunnat genomföra denna studie. Genom att använda det vi har lärt oss under den första pandemivågen är vi nu i en bättre position att kunna minska de långsiktiga effekterna av den andra vågen. Vi uppmanar alla att bidra genom att delta i studien och ladda ned och dela appen – det tar mindre än en minut om dagen att rapportera hur du mår. Genom att använda appen dagligen kan vi hjälpa de personer som drabbas och deras läkare att bättre kategorisera och bedöma patientens risk för att utveckla mer allvarlig sjukdom.

Professor Paul Franks, huvudansvarig för studien vid Lunds universitet, fortsätter:

- För en del personer med covid-19-infektion är symtomen lindriga eller saknas helt. Men för andra har covid-19 haft en degenererande effekt på deras hälsa. De som blir väldigt sjuka snabbt får vanligtvis medicinsk vård och behandling, men det finns en relativt stor undergrupp av personer med covid-19 vars hälsa försämras under många veckor och ibland månader. Vår forskning, som varit möjlig tack vare data som samlats in från bland annat svenska deltagare, har hjälpt till att svara på flera viktiga frågor om långtidscovid. Detta kan hjälpa sjukvården att behandla patienter med denna typ av covid-19 mer effektivt.

Det är mycket viktigt att vi fortsätter att arbeta med att förstå mer om var covid-19 sprids och hur sjukdomen påverkar oss alla. Genom att delta i studien bidrar du med data som blir ett kunskapsunderlag för våra forskare som inte bara arbetar med att kartlägga smittspridningen utan även med att förstå symtomen och vem som drabbas på vilket sätt.

Läs mer om långtidscovid ↓

Nature Medicine: Attributes and predictors of long COVID

I internationell media: Long-haulers are redefining COVID-19 - The Atlantic; ‘Long COVID’: why are some people not recovering? -BBC News

Webbinar för hälso- och sjukvårdspersonal, The BMJ Webinar:  Long COVID: How to define it and manage it 


 [TF1]uppdatera