Om diabetes

Diabetes är ett av 2000-talets största globala hälsoproblem. Hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är i dag ledande dödsorsaker, och fetma och typ 2-diabetes står för en stor del av sjukdomsbördan. Förekomsten av fetma och typ 2-diabetes har ökat kraftigt under de senaste årtiondena runt om i världen, under samma period som vår livsstil har blivit alltmer stillasittande och våra kostvanor har försämrats.

Det finns i dag inget effektivt sätt att helt förhindra eller bota diabetes på. De bästa tillgängliga behandlingarna fördröjer diabetesdebuten med i genomsnitt ett till tre år. Men forskare runt om i världen arbetar hela tiden med att öka kunskapen om diabetes och identifiera nya sätt att förebygga och behandla sjukdomen på.

Diabetes

Diabetes är ett kroniskt hälsotillstånd som påverkar hur din kropp omvandlar det du äter och dricker till energi. Din kropp bryter ned huvuddelen av det du äter och dricker till socker (glukos) och frigör detta i ditt blod. När ditt blodsocker stiger skickas en signal till din bukspottskörtel att den ska frigöra det blodsockersänkande hormonet insulin. Läs mer om insulin i faktarutan till höger. Insulin fungerar som en nyckel som släpper in blodsockret i kroppens celler där det används som energi.

När du har diabetes producerar din kropp inte tillräckligt med insulin eller kan inte använda det lika bra som den borde. När det inte finns tillräckligt med insulin eller cellerna slutar att svara på insulinet blir för mycket blodsocker kvar i ditt blodomlopp. Med tiden kan detta orsaka allvarliga hälsoproblem, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, synproblem och njursjukdom.

Diagnosen diabetes fastställs när fasteblodsockret är lika med eller över 7 mmol/l vid två tillfällen eller när HbA1c-värdet (långtidssockret) är 48 mmol/mol eller mer. Patienten kan även genomgå så kallad sockerbelastning då hen får dricka 75 g socker löst i vatten. Om blodsockret två timmar senare är mer än 11 mmol/l ställs diagnosen diabetes.

Olika typer av diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som alla har gemensamt att det finns för mycket socker i blodet. Detta beror på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller att den är okänslig för det insulin som produceras (insulinresistens). De olika diabetessjukdomarna liknar varandra på flera sätt men har också avgörande skillnader vilket betyder att vi inte kan kalla det för bara en sjukdom. Världshälsoorganisationen, WHO, delar in diabetessjukdomen i fyra grupper, typ 1-diabetes, typ 2-diabetes, graviditetsdiabetes och övriga specifika typer. Forskning från bland annat Lunds universitet och andra forskare i Sverige och utomlands har under senare år gjort det möjligt att dela in diabetes i ännu flera undergrupper som alla uppvisar olika symtom, påverkar kroppen på olika sätt och i slutänden kräver anpassad behandling.

Eftersom behandlingen skiljer sig åt för dessa olika typer av diabetes är det viktigt att ta reda på vilken typ av diabetes patienten drabbats av för att möjliggöra rätt typ av behandling. Det är också viktigt för patienten själv att förstå sin diabetestyp för att kunna må så bra som möjligt.

Du kan läsa mer om de olika typerna av diabetes genom att klicka på respektive undergrupp i menyn till vänster.

År 2018 publicerade forskare vid LUDC en studie som visade att typ 1-diabetes och typ 2-diabetes kunde delas in vidare i fem undergrupper. Sedan dess är det ett viktigt forskningsmål på LUDC att fortsätta att undersöka de fyra undergrupperna som rör typ 2-diabetes. Du kan läsa mer om dessa indelningar ur ett forskningsperspektiv på LUDC:s engelskspråkiga hemsida [LÄNK].

Diabeteskomplikationer och följdsjukdomar

Diabetes påverkar individer på olika sätt och komplikationer eller följdsjukdomar kan uppstå oavsett vilken typ av diabetes man har. Vid diabetes har man för högt blodsocker och våra blodkärl och nerver påverkas av detta när blodsockret varit för högt under längre tid. Vanligtvis uppstår komplikationer när en patient har haft diabetes under många år, detta kallas för sena komplikationer. Risken att drabbas av komplikationer kan reduceras med god blodsockerkontroll.

I dag är läget helt annorlunda ut vad gäller komplikationer kopplade till diabetes än på 1980- och 1990-talet. Risken för komplikationer och följdsjukdomar har minskat de senaste 30 åren tack vare att vården har kunnat fokusera mer på förebyggande behandling och bättre HbA1c. Vårdcentralen och diabetesteamet ansvarar för att kontrollera tidiga tecken för att förebygga försämring.

Goda vanor kan förbättra förutsättningarna för att slippa följdsjukdomar och komplikationer. Saker som förhindrar och fördröjer följdsjukdomar är att ha så bra blodsocker, blodtryck och blodfetter som möjligt, att inte röka eller snusa, samt att äta mer omättat fett, fullkorn, dra ner på snabba kolhydrater, mättat fett och processat kött. Att motionera regelbundet och att gå ner i vikt om man är överviktig förbättrar också förutsättningarna.

Vikten av forskning

Uppgiften att studera och öka kunskaperna om diabetes är angelägen och en förutsättning för mer precisa diagnoser och mer skräddarsydda behandlingar. För att göra detta måste vi lära oss mer om de genetiska och molekylära grundläggande mekanismerna bakom sjukdomen och deras samspel med faktorer i vår omgivning. Med dagens kunskaper går det i alltför många fall inte att i förväg avgöra hur sjukdomen kommer att utvecklas eller vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.

På LUDC arbetar omkring 300 forskare med att studera diabetes indelat i olika undergrupper. Forskarna söker identifiera de biologiska mekanismer och vägar som ligger bakom sjukdomens förekomst och progression. Vi arbetar också med att identifiera och validera så kallade biomarkörer som snabbt kan förutspå sjukdomens framfart och/eller svar på olika behandlingar.

Denna forskning utgör det första steget i arbetet med att ta fram nya effektiva behandlingsalternativ och i slutänden ge vården möjlighet att hitta rätt förebyggande åtgärder och behandling för varje enskild patient. Djupare kunskaper om de olika diabetesformerna är också en nödvändig förutsättning för att på sikt utveckla metoder som kan förebygga eller bota sjukdomarna.

Du kan läsa mer om den forskning som genomförs på LUDC på engelska här, men även löpande i våra forskningsnyheter här på svenska på Diabetesportalen.