Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Långdragna symtom - Vad forskarna på COVID Symptom Study har kommit fram till

Ungefär en av tjugo personer drabbas av långdragna covid-19-symtom, men vilka är de?

longcovid

Uppdaterad version 2020-10-24

Tillsammans med våra kollegor på King’s College London och Massachusetts General Hospital i Boston har vi analyserat data från COVID Symptom Study med hur länge man har symtom efter en covid-19 diagnos. I studiematerialet ingick deltagare som hade bekräftad covid-19-infektion i COVID Symptom Study i Storbritannien, Sverige och USA fram till slutet av juni.

I pandemins början fokuserades mycket forskning på den andel patienter som blev allvarligt eller dödligt sjuka. Under de senaste månaderna har dock fokus ökat på personer med så kallad ”långtidscovid” som trots detta upplever ihållande symtom i flera veckor eller till och med månader. Dessa långdragna symtom är frustrerande och kan även begränsa livskvaliteten för den som drabbas. Långtidscovid kan även ha en betydande negativ effekt på samhället i övrigt. Det har dock hittills inte varit helt klart hur stor andel av covidsjuka som drabbas av långtidscovid eller vem som löper störst risk för att drabbas. Det finns ännu ingen fastslagen definition på långtidscovid.

Den senaste analysen av data från tusentals användare av appen COVID Symptom Study i Storbritannien, USA och Sverige, som nu presenteras i ett  pre-printmanus, visar att 1 av 20 studiedeltagare med bekräftad covid-19 som fortsatt att rapportera i appen får symtom som håller i sig i mer än åtta veckor. Manuskriptet håller på att granskas av en vetenskaplig tidskrift för publicering och analysen och resultaten kan uppdateras i den processen.

Forskargruppen har också funnit att ju fler olika symtom en person upplevde under sina första sjukdomsveckor, desto mer troligt är det att hen utvecklar långtidscovid.

Hur många drabbas av långdragna symtom?

Studien, som letts av Dr Claire Steves och professor Tim Spector vid King’s College London, fokuserade på de 4 182 deltagare i COVID Symptom Study (i Storbritannien, Sverige och USA) som rapporterat sin hälsa regelbundet både före och efter ett positivt test för pågående infektion. Forskarna studerade just dessa personer för att vara säkra på att deltagaren definitivt hade sjukdomen och inte bara liknande symtom.

Forskarna såg att även om de flesta personerna med bekräftad covid-19 i genomsnitt (mediantid) rapporterade symtom elva dagar, så hade ungefär 1 av 7 (13,3 %, 558 deltagare) symtom som bestod i minst fyra veckor, ungefär 1 av 20 (4,5 %, 189 deltagare) hade kvarvarande symtom efter åtta veckor och 1 av 50 (2,3 %, 95 användare) drabbades längre än 12 veckor. Siffrorna skilde sig inte åt mellan de tre deltagarländerna i studien.

Vem löper störst risk att drabbas av långdragna symtom?

Forskarna upptäckte att äldre personer löper större risk att drabbas av långdragna symtom än yngre personer, även om det förekommer i alla åldrar. Kroppsmasseindex (BMI) verkar också spela roll, där personer som utvecklar långtidscovid har ett något högre genomsnitts-BMI än personer med korttidscovid. Även om män generellt löper större risk att läggas in på sjukhus med covid-19 så hade kvinnorna i den här studien ha en något högre risk för att drabbas av långtidscovid än män (14,5 % jämfört med 9,5 %), men endast i de yngre åldersgrupperna.

Forskarna upptäckte också att i det här studiematerialet så hade personer med astma högre risk att utveckla långtidscovid, men de fann inga tydliga länkar till några andra underliggande sjukdomar.

En viktig upptäckt är också att ju fler symtom en person hade den första veckan, desto mer troligt var det att hen fick långdragna symtom.

Vilka symtom dröjer sig kvar?

De långdragna symtomen hamnade i denna studie i två bredare grupper. Den ena gruppen domineras av respiratoriska symtom, t.ex. hosta och andfåddhet, samt svår trötthet och huvudvärk. Den andra gruppen hade symtom från andra delar av kroppen som hjärnan, magtarmkanalen och hjärtat. 

Personer med långdragna symtom rapporterade även hjärtsymtom som hjärtklappning eller ökad hjärtfrekvens, samt domningar eller stickningar och koncentrationsproblem. Det var mer troligt att personer som upplevde en mängd olika symtom i många olika kroppsdelar behövde söka sjukhusvård.

Det var också två gånger vanligare att personer med långdragna symtom rapporterade att deras symtom hade kommit tillbaka igen efter att de tillfrisknat (återfall) jämfört med personer med kortvariga symtom (16 % jmfr. 8,4 %).

Att förutsäga vem som får långdragna symtom

Genom att sammanställa alla data kunde forskarna bygga en modell för att förutse sannolikheten för att utveckla ”långtidscovid” baserat på ålder, kön, BMI och antalet och kombinationen av symtom som upplevdes under de första sjukdomsveckorna. 

Statistisk analys visade att denna modell kunde identifiera mer än två tredjedelar (69 procent) av personer som fick långtidscovid (sensitivitet), och 73 procent av de som inte fick långdragna symtom (specificitet). Teamet testade sedan modellen gentemot ett oberoende dataset bestående av 2 475 personer som rapporterade ett positivt antikroppstest för coronavirus med en bred mängd symtom och kunde fastställa att modellen gav liknande resultat. Denna enkla modell tyder på att det borde vara möjligt att med hjälp av symtominformation ge en föraning om vilka som löper störst risk att utveckla långtidscovid, för att hjälpa till att rikta in tidig behandling och forskning. Mer forskning krävs dock i detta fält.

Går resultaten att översätta till hela Sverige?

De %-andelar vi ser gäller för de deltagare som ingår i studien. Vi vill inte i detta läge dra slutsatser om andelen personer i Sverige som har långdragna symtom på grund av covid-19 – det är nämligen jättesvårt. Då urvalskriterierna är mycket strikta kan det medföra att de kanske inte är helt representativa för svenska befolkningen. Dessutom vet vi inte hur många som varit sjuka med symtomatisk covid-19 i Sverige.

Begränsningar med studien

I alla forskningsstudier finns begränsningar. I just den här studien så är det en begränsning att många personer slutar att rapportera i appen, både de som har och de som inte haft covid-19. Det gör att det blir ett bortfall som kan påverka resultaten om det är så att de med symtom till exempel skulle vara mer motiverade att fortsätta rapportera. Vi hoppas att alla våra deltagare fortsätter att rapportera så ofta de kan i appen. En annan begränsning är att de personer som studeras i olika utsträckning hade tillgång till testning. I Sverige så testades framför allt sjukvårdspersonal och svårt sjuka under våren vilket gör att de personer som ingår i studien kan ha varit mer sjuka än genomsnittet.

 

Läs mer om långtidscovid ↓

Senaste artikeln i pre-print

I internationell media: Long-haulers are redefining COVID-19 - The Atlantic; ‘Long COVID’: why are some people not recovering? -BBC News

Webbinar för hälso- och sjukvårdspersonal, The BMJ Webinar:  Long COVID: How to define it and manage it 

Senaste nyheter

2020-11-17

Uppdaterad modell baserat på frågor kring lukt och smak

Uppdaterad modell baserat på frågor kring lukt och smak
2020-11-11

Uppdatering från COVID Symptom Study

Uppdatering från COVID Symptom Study
2020-11-04

Uppdatering av frågorna i appen COVID Symptom Study

Uppdatering av frågorna i appen COVID Symptom Study
2020-10-22

Långdragna symtom - Vad forskarna på COVID Symptom Study har kommit fram till

Långdragna symtom - Vad forskarna på COVID Symptom Study har kommit fram till
2020-10-20

Resultatflik för Uppsala

Resultatflik för Uppsala

Alla personuppgifter som samlas in är skyddade i enlighet med EU:s dataskyddsförordning 2016/679, också kallat GDPR (General Data Protection Regulation). Lunds universitet kommer enbart att använda data till medicinsk forskning i enlighet med deltagarnas informerade samtycke.

Kontakta oss: covid-symptom-study [at] med [dot] lu [dot] se